Tidsepoken Modernismen eller Ismer för sig, är olika
kulturella rörelser inom västerländsk kultur som konst, arkitektur, musik och
litteratur där man vill exprimentera med den mänskliga upplevelsen, att avika
från samhällets normer. Rörelserna dör upp under det sena 1800 talet och tidiga
1900 talet.
Konsnärer av denna tid drömde om att kunna skapa, förbättra och förändra sin
omgivning, skapa en drömvärld av antingen nutida, dåtida eller framtida
aspekter och sedan uttrycka den genom som sagt konst, arkitektur, musik och
litteratur.
Jag gillar verket Skriket, som är en oljemålning av norsken Edward Munch.
Målningen skulle jag säga tillhör Expressionismen, vilket man kan se på att
målningen för Expressionistiska målningar kännetecknas med att konstnärer
förvrider verklighetsuppfattningen en bra bit genom att använda sig av brutna
mönster och starka färger, där konstnären försöker få ut sina känslor genom
måleri.
Tavlor utav expressionistisk grund har uttrycksvärde, man skulle komma så långt
från verkligheten som möjligt genom känslor, man skulle vara opposerad emot täcket impressionismen
hade lagt över konsten. Färger ska smälta samman och skapa nånting känslosamt
som är overkligt.
Impressionismen däremot har mer skissartad karaktär med kraftiga
penselföringar, färger ska sticka ut och utsklija varan, målningar av denna karaktär fokuserar sig på
ljus och skuggor där dom målas i stickande färger.
En annan konstil som skiljer sig dessa är Kubismen där verken är föremål som människor och landskap men att
allt uppstår som flersidiga föremål (kubiska)
eller mångfacetterade. Kubism har också varierade grenar där man både utryckte sig
både genom två dimmensionella och tredimmensionella föremål.
Men hur tänkte Edward när han när han målade Skriket, han berättade i sin dagbok
att hans inspiration va att han gick på en lång väg, där han blev trött och
stannade vid en havsvik.
Där kollade han ut över solnedgången, och när molnen blev blodröda kändes det
som han kände “ett skrik” som kom från naturen.
Jag tror han mena på att både vinden och färgerna agerade som ett skrik,
färgerna var “skrikande” vackra och stack ut väldigt mycket. Ingenting är
vackrare som en perfekt solnedgång, det finns inget av dess like. Jag tror
också han mena vinden. Vinden kan ju
susa upp till höga tonarter så man skulle kunna ta det som ett skrik.
Upplevelsen han hade måste varit fantastisk och nostalgisk. Upplevelsen visade
han hur vackert livet kan va. En annan tanke kan ha varit att ett skrik kan
vara vackert. När alla föds, det första vi alla gör är att skrika. Skrik är
tecken på liv.
Han upplevde livets skönhet vid den havsviken och jag förstår att han va tvungen att
fånga ögonblicket på bild.
Så tror jag verket blev “Skriket” av Edward Munch.
En sann uttryckskonstnär, Rest in peace.